måndag 25 maj 2015

Epilogue

2 år har gått. Minnet av upplevelserna i den här bloggen lever fortfarande starkt i mej. Inte minst eftersom några av de människor vi träffade under resan blev, som det nu ser ut, våra vänner för livet.

Två av dem åkte kanalbåt med oss i England 2014 (se: kanalresan.blogspot.fi) och nu, i sommar, siktar de på att segla över till Finland för att träffa oss. Det kommer också det andra paret vi träffade att göra. Någonting måste vi ha gjort rätt eftersom dessa fantastiska människor fortfarande vill umgås med oss!

Men häng med på våra fortsatta resor! Titta in på fjolårets blogg kanalresan.blogspot.fi och på årets pinfärska blogg, Sööta Öödi i Österled som är så pinfärsk att jag i skrivande stund inte ens har registrerat den än.

torsdag 8 augusti 2013

Människor jag mött, platser jag sett

Under den här resan har vi fått förmånen att lära känna flera fantastiska människor. Jag kommer inte att glömma er! Resan har varit fascinerande, lärorik, tung, avslappnande, ibland lite spännande och fylld av både skratt och frustration.
Jag har fått nya vänner och träffat gamla, sett svenska kulturlandskap och nationalsocialistiska monument, träffat människor som levat nästan hela sitt liv i skuggan av en socialistisk diktatur, blivit intervjuad (på tyska!) i tysk radio, skrivit autografer på Åland, cyklat med min familj i de fantastiska skogarna kring Jagdschloss Granitz och många andra ställen, lärt dem hur man känner igen lukten av marijuana i Christiania, åkt sparkbräde i fyra länder, simmat i en fascinerande, men äcklig, men vacker, men äcklig siminrättning i Kalmar, besökt slott och uteskithus, akvarier och ubåtar, suttit inblåst på svenska västkusten och tjoat i 2-metersvågor på Hanöbukten.

Allt bidrog till att göra den här resan till en oförglömlig upplevelse. Tack till alla ni som förgyllde vår färd - från bonden, vars svinskit färgade morgonkaffets doft när vi tuffade förbi hans bakgård med Rasender Roland till släkt och grannar som höll reda på vårt hus och de fantastiska musiker vi träffade i Sverige. Och till dej, förstås!





 Största äran går ändå till min familj som orkade bo på några få kvadratmetrar med en morrhoppa som mej. Utan er båda hade hela resan varit både ogenomförbar och onödig.

kaptenen på Sööta Öödi^2 tackar.
Klart, Slut!

torsdag 1 augusti 2013

Runmarö, döö poaa!


Vi hittade en trevlig liten SXK-vik vid Runmarö. Många båtar, både vid bryggan och på svaj. Allmänt rajraj under parasollen och sympatiska änder runt båtarna.
Gungor brukar vara certifierade och ha specialsand under gungställningen.  Den här hade rötter och nån mystisk bergart som såg ut som gjord för att slå sej på. Tom bröt lilltån. Kanske. Lite.



Utsiktsplats och enda stället där nätet funkade. Tom tyckte att utsikten var så betagande att han satt där tills batteriet tog slut i kännykkän.

Mysko mackapär med inväxta träd. Ingen aning vad det är för nåt, men jag vill också ha en!

fredag 26 juli 2013

Snopp!

Min kännykkäkamera har röststyrning. Om man säger "Shoot!" eller "cheese!", så tar den *ibland* en bild. Helt värdelöst. Om man säger "Snopp!", däremot...
"Snopp!"
"Snopp!"

"Snopp!"
"Snopp!"

tisdag 23 juli 2013

Jaha, så blev det kallt igen...

Fullmånen lyser upp lagunen i naturhamnen  nära Spårögloet. Ankarlanternan försöker tappert konkurrera.
Vinden har gjort en kuperkeikka, men 15 kg nerbackat originalbruce och en shitload kätting håller säkert ändå.
Raggarromantiken* blommar i sittbrunnen och "Women of Jazz" viskar ur sittbrunnshögtalarna. I övrigt är kvällen så fridfull att man borde kunna buteljera den.
Så fort solen går ner blir det kyligt, men det gör det bara än skönare att krypa ner i förpiken och njuta av att sakta vaggas till sömns av resterna av de dyningar som inte kommer åt oss här, hällällää.

Nattinatti all and everyone, således, i morron ska det åkas båt av bara helvete.

*"Ser du månjäveln, gubbjävel?"

Vardagen som båtturist

Vi tog rinsessan Estelles promenadväg till slottsruinerna uppe på  en helt saklig backe.
Öronpropparna räddade brattnatten(tm) i Borgholm, men sedan brajade nordan i så vi (Sööta Öödi och Caramel) fick vänta på lite mänskligare väder. Helt ok, egentligen, för nu blev det tid över för besöttningarna att uppleva lite annat av Öland än bara backslickfestande.

Tom köpte sej en isglass som såg ut som revahåle på en  gris. Han påstod att den smakade cola, men jag tror vad jag vill, jag...

100x100 meter borggård fylld av historia och nutid. Jag börjar få liite grepp om alla dessa kungligheter nu så småningom...


...mycket tack vare guider som den här.


...

"-Kolla in den där båten, vad den gungar!"

Wien ist immer Wien und Bratwurst immer Bratwurst!