"Se Venedig, sedan dö" sägs det. Snicksnack säjer jag.
"Se svenska folket dansa "Små grodorna" kring midsommarstången, drick kopiösa mängder rödtjut, lös uppskattningsvis 60% av världens problem, inkl. det där med droppar på toalettsätet och snusa dej i fördärvet på båtgrannens snus" är en mer österbottnisk version. Det där med att dö tar vi nån annan gång.
Just "Små grodorna" är väl ärke-epitetet för ett svenskt midommarfirande. Det inger liksom ett hopp om att mänskligheten kanske ändå har en framtid. Man kan inte skutta runt och sjunga "ej svansar, ej ööron, ej (vaddetnuvar) hava de" och samtidigt planera världskrig. Mera grodor åt mänskligheten!
Visste du förresten att det känns smått burleskt att käka kräftor som väger som en liten hund?
De enda kräftor jag tidigare har ätit har varit såna där av S-market -storlek som man inte behöver vara rädder för, men de här jävla monstren kunde lika gärna ha satt i sej mej istället, ifall nån vänlig själ inte hade kokt dem i saltlag, förstås.
Tyvärr var jag så chockad av dem, och slibbig upp över armbågarna, att jag glömde fotografera dem. Bildgoogla "Giger"...

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar